Aktioner

aktionskoncensus mall

checklista

Haffakort

Saker att tänka på vid aktionsplanering

Bestäm syftet

Ha ett tydlig syfte för aktionen. Fundera på vad det är vi vill uppnå med aktionen. Vill vi framkalla en reaktion hos måltavlanför aktionen, stoppa en viss handling eller syftar aktionen till maximal synlighet för att skapa mobilisering? Aktionen är det verktyg vi använder för att nå vårt syfte.

Oavsett om syftet är att stoppa något eller att mobilisera är det bra att sträva efter en tydlig aktionslogik. Med det menas att aktionen ska utformas så att själva handlingen kommunicerar så mycket av budskapet som möjligt. Många som ser en aktion stannar inte till för att ta reda på vad den handlar om. Med en tydlig aktionslogik kan vi förmedla vårt budskap även till dem. Ett exempel på tydlig aktionslogik är medborgarrättsrörelsens lunch-sit-ins där svarta och vita studenter bröt lagen genom att sitta tillsammans för att protestera mot segregationslagarna. Där sammanföll även syfte och verktyg. Studenterna skapade själva den förändring de ville uppnå.

Vi vill dock alltid skapa synlighet vid aktionerna. Ibland kan det vara för att nå ut med vårt budskap och ibland för att sätta ökad press på vår måltavla. Det är därför viktigt att tänka på vad vi vill kommunicera.

Målet: mediarapportering

8 kriterier som påverkar nyhetsvärdet:

Framträdande (prominence), allmänhetens intresse för en nyhet kan relatera till en kändis eller en populär offentlig person.

Aktualitet, ett event som sker just nu.

Närhetsprincipen, en händelse blir mer relevant om den sker nära - geografiskt, kulturellt eller politiskt.

Påverkan, vem eller vilket event som kommer påverkas eller hur.

Magnitud, skalan på händelsen, hur länge det pågår, storleken.

Konflikt, en kamp mellan två krafter eller karaktärer.

Unikhet, hur ovanlig händelsen är.

Känslomässig påverkan, händelsen beskriver upplevelser och känslor på ett sätt som får publiken att fortsätta läsa genom att beröra den.

Målet: mobilisera och nå ut till allmänheten

Ovanstående kriterierna gäller inte enbart för mediarapportering utan generellt för att nå allmänhetens intresse. En absolut nödvändig förutsättning för att målgruppen ska ta del av informationen i ett ämne är att den är intresserad av ämnet ifråga. Att göra en fråga intressant för en människa är något helt annat än att överföra kunskaper i frågan. Det är viktigare att mottagarens intresse och engagemang ökar än att kunskapen ökar. För att engagera människor och göra det intressant behöver vi förstå människans psykologi. Några guidelinjer är: känslor, socialt, förlust, närhet och personifiering.

Känslor

Människor vill gärna se sig själva som rationella varelser men sanningen är att vi till stor del agerar irrationellt. Hade vi varit rationella, hade vi agerat på faktan. Istället är det bättre att tänka på människor som känslostyrda varelser. Emotionella reaktioner kan leda till att vi börjar fundera och involvera det kognitiva - d.v.s. kunskapen vi redan har (som vi inte agerar på) eller informationen som aktivisterna på gatorna försöker förmedla.

Socialt

Vi är flockdjur. Vi agerar utifrån vad andra gör eller vad vi tror andra gör. Belys inte att majoriteten gör något dåligt, även om intentionen är bra får den en motsatt effekt. Finns många kampanjer som har fått motsatt effekt när de har informerat om att majoriteten gör något dåligt t.ex. inte sopsorterar, ännu färre sopsorterade efter kampanjen. Belys istället bra saker som andra gör. T.ex. "1596 (påhittad siffra) platser har utlyst klimatnödläge".

En anledning till att vi blockerar en bro kan vara pga klimatoro, men en starkare anledning är pga att många andra gör det. Det är lättare att få folk att vara med på aktioner för att det är socialt, kul, coolt och dramatiskt än på grund av starka jobbiga känslor. Saker som att stå i en ring i en korsning och hålla händerna och sjunga kan verka lamt för vissa, men det har en stärkande kraft pga gemenskapen.

Förlust

Människor avskyr förluster, mer än vi gillar vinster. Narrativet för klimatet handlar till stor del om hur vi förlorar den livsstil vi är vana vid, jobb och att det är kostsamt att ställa om. Vänd istället på förlustnarrativet till ‘’En kris vi inte har råd med’’ ur synpunkten att det kommer vara för kostsamt att INTE ställa om. Kombinera detta med tid, förlust i framtiden värderas inte lika högt som vinningen idag.

Närhet

Klimatförändringar känns abstrakt och distant för många. Visa gärna på hur Malmö konkret skulle kunna påverkas av klimatförändringarna. Flood the street är ett bra exempel. Barn är även bra sätt att visa på konsekvenserna av krisen, då alla kan relatera till barn.

Ett annat sätt att skapa närhet är genom personifiering. Vi kan reagera starkare på en/få person/-er som ensam gör något radikalt än en större grupp människor som gör något radikalt. Exempel här är hungerstrejken i Sthlm, den blinda mannen som klättrade ovanpå ett flygplan i London etc..

Målet: skapa förändring hos måltavlan för aktionen

Förutsättningar för aktionen

Välj kamper vi kan vinna. Ska vi exempelvis blockera någonting är det viktigt att vi är tillräckligt många för att kunna etablera en effektiv blockad. Om vi inte tror att vi kan skapa den förändring vi önskar hos måltavlan är det bättre att tänka om och se om vi kan ändra aktionen till att fokusera på kommunikation och mobilisering. Att föra en hopplös kamp gör oss utmattade och lockar inte till sig nya aktivister. Vinster skapar däremot pepp och mobilisering.

Tänk kampanj och inte aktion. Om vi uppnår vårt syfte på första försöket så är det fantastiskt, men vad gör vi om vi inte når dit? Att fortsätta sätta press och att måltavlan också vet att vi kommer att fortsätta är kraftfullt. Det är dock viktigt att ändra angreppssätt under kampanjens gång. Upprepar vi bara samma aktion är risken att det mest blir en ritual där alla inblandade vet vad de kan förvänta sig. Testa nytt och lär av måltavlan reaktioner. Gör måltavlan något dumt så utnyttja det i nästa aktion.

Tiden är viktig. Planera för hela förloppet, inklusive slutet av aktionen. En aktion som drar ut på tiden riskerar att göra att intresset förloras, både bland de som deltar och de som ser aktionen. Om det är en längre aktion, se till att ha makt över hur den avslutas. Att gemensamt gå därifrån kan utstråla styrka. Att den långsamt dör ut genom att aktivister avlägsnar sig riskerar att utstråla svaghet.

Planera för eskalering. Både den enskilda aktionen och kampanjer bör stegras för att ha så stor effekt som möjligt. Vi vill tvinga måltavlan att reagera och genom att vi trappar upp har måltavlan inte möjlighet att vänta ut oss. Eskalering kan ske antingen genom ökad intensitet, fler aktivister eller förändrade angreppssätt.

Måltavlan behöver inte hålla med oss. Om aktionen är riktad mot att förändra något hos måltavlan så behöver inte måltavlan tycka att vi har rätt för att ändra sitt beteende. Blir vi jobbiga nog är det enklare för målet att gå oss till möte än att kämpa emot.

Utformning av aktionen

Satsa på det oväntade. De flesta vet hur exempelvis en demonstration eller blockad fungerar. Målet vet därför också hur de ska agera. Aktionen bör försöka skapa förvirring hos måltavlan och på så vis framkalla ogenomtänkta reaktioner. Dessa reaktioner kan få måltavlan att framstå i dålig dager. Det är inte bara vi som är en lärande organisation, måltavlan lär sig också. Om vi återanvänder aktioner kommer måltavlan till slut att lära sig att hantera situationen, även om aktionen var effektiv den första gång den användes.

Aktionen får inte vara oväntad för oss. Vi vill skapa förvirring hos måltavlan, men det är viktigt att aktionen är väl förankrad i vängrupperna som utför aktionen. Vi måste förstå varför vi gör vad vi gör. Annars är risken att vi blir rädda och osäkra och gör misstag. Nyckeln är att skapa aktioner där vi förstår vår taktik, men där måltavlan inte gör det.

Skapa dilemman för måltavlan. Försätt måltavlan i situationer där det tvingas välja mellan dåliga alternativ. Vi ska vara så pass irriterande att målet inte kan ignorera oss, men samtidigt så icke-aggressiva att ingripanden från ordningsmakten ses som överreaktioner och orättfärdiga.

Försök använda måltavlans regelbok mot dem - stäng ner systemet inifrån. Har måltavlan en telefonkö - ställ så många som möjligt i den. Har måltavlan kassor - rada upp så många besvärliga kunder som det går. RFSLs kampanj mot sjukdomsklassningen av homosexualitet är ett utmärkt exempel. Där ringde aktivister in och sjukanmälde sig på grund av homosexualitet, vilket fick socialstyrelsen att reagera på det orimliga i att klassa homosexualitet som en sjukdom.

Använd humor och ha kul. Humor, satir och förlöjligande är mycket svårare att försvara sig emot än mot direkta angrepp. Det är ingen debatt, så det hjälper inte att argumentera. Det är inte heller aggressivt, så det hjälper inte att bli arg. Det är förhoppningsvis även kul för aktivisterna och det är viktigt att ha kul. Har vi kul blir vi uthålliga och det blir attraktivt för nya personer att ansluta. Har vi inte kul gör vi något fel.

Fokusera på måltavlan. Vi lever i en komplex värld med massor av gråzoner, men det är en dålig utgångspunkt för aktioner. Även om måltavlan inte är ensam ansvarig för det dåliga och säkert gör bra saker också måste vi sträva efter att skapa en svart-vit bild av situationen. Annars är risken att vi blir förvirrade, aktionen otydlig och måltavlan har möjlighet att avleda fokus. Vi bör sträva efter att skapa en så enkel berättelse om situationen som möjligt, både för oss själva och för folk som ser aktionen. Det är lättare att mobilisera mot en person eller företag än mot en struktur eller ett system.

Tvinga måltavlan att reagera och jobba med reaktionerna. Vi vill få måltavlan att reagera på ett irrationellt vis, genom överreaktioner eller förvirring. Det gör att måltavlan förlorar legitimitet och är i längden väldigt kostsamt. När vi väl har framkallat en sådan reaktion måste vi se till att utnyttja det så mycket som möjligt. Vi måste kommunicera hur orättfärdig måltavlans reaktion är och hur typisk den är för måltavlans värderingar. Genom det undergräver vi måltavlans legitimitet och stärker vår egen. Det omvända gäller naturligtvis också. Om vi agerar förvirrat och aggressivt undergräver vi vår legitimitet.

Bortom aktionen: hur vi når våra mål

Ovanstående gäller oavsett om det är en liten eller stor måltavla vi vill påverka med vår aktion. Skillnaden ligger främst i vilka resurser vi behöver och vilka resurser måltavlan har. För att få en stat till förhandlingsbordet krävs att staten ser oss som en maktfaktor. Då behöver vi vara många, kreativa och effektiva. Vi måste också jobba med att framstå som en maktfaktor.

Förhandlingar handlar främst om att gardera sig mot en osäker framtid. Måltavlan måste uppleva att den har liten möjlighet att påverka vad som händer näst. Förhandlingar kommer till stånd när alla andra reaktioner förväntas vara verkningslösa eller negativa. Olika måltavlor har olika handlingsutrymme när det kommer till reaktioner. Staten har exempelvis våld, arrestering och fängelsestraff som tillgängliga reaktioner. När de inte längre framstår som effektiva medel för att stoppa rörelsens framväxt kommer vi att få en plats vid förhandlingsbordet.

I den mån att våra aktioner är effektiva kommer måltavlan att försöka utmåla våra metoder som oetiska. Det är därför mycket viktigt att vi försöker äga berättelsen och låter måltavlan stå för övertrampen. Måltavlans svartmålning av oss ska framstå som desperata försök och inte som legitim kritik.

Extinction Rebellion har stora mål, men vägen dit kantas av små segrar. Genom små segrar flyttar vi fram våra positioner. Genom små segrar visar vi både oss själva och andra att vi kan vinna. Det skapar momentum, vilket är en av förutsättningarna för massmobilisering.

Want to print your doc?
This is not the way.

Try clicking the ⋯ next to your doc name or using a keyboard shortcut (

CtrlP

) instead.